26 september 2014

Läser, minns och förfasas över hur allt gått...




(Gamla anteckningar från Facebook den 23 November 2010)


Blev hämtad av en sur Damir p.g.a. att Jasmine vaknade och han inte kunde eller ville trösta henne. Det är bättre att komma ut hit och hämta mig och säga att jag alltid sitter vid datorn. Jag sitter alltid och skickar sms också. För övrigt gör jag aldrig någonting.

Som en slags övning i en bok så läste jag om hur man skulle skriva ned allt ens man sagt om en på lappar som man skulle klistra upp på ett papper. Jag fyllde mååånga papper! Jag tog ner dem när Emelie skulle komma, men jag blev själv förvånad över hur mycket skit jag tagit emot under alla år. Ändå har jag säkert glömt det mesta, och när man blir kallad äcklig, då känns inte ful så farligt längre, så då räknas inte det som lika allvarligt. Och när äcklig går över till att vara den han önskar att han aldrig hade träffat, då känns inte äcklig heller så farligt längre...

Det här är en så'n sjuk process, och jag förtränger den dagligen för att klara utav den. Men som idag, när jag var på socialen och pratade, då kom så mycket upp och blev uppdagat på nytt, att jag bara grinade, och grinade och grinade. För när jag hör min egen röst berätta, eller ser hur andra reagerar, då inser jag plötsligt hur jag lever!

Jag har två andra "hem" att sova i. Men jag har en liten dotter också... Och för tillfället är inget av de andra ställena beboeliga, så jag får väl leva med klumpen i magen ett tag till.

Han är sanslös...

Nu ska jag försöka skicka kontoutdrag och se om det är HTML-fil, text-fil, CCS-fil, HTML och text-fil eller vad det är jag ska skicka. Jag har gjort det förut, men nu vill det inte längre.

Morgonen började ganska bra överhuvudtaget. Skulle sätta på mig en tröja som hängde på sängen, men skulle vända rätt den först. Den hamnade ut och in och bak och fram! Kaffemuggen jag skulle hämta, den glömde jag, och istället ställde jag in kaffekannan i köksskåpet, så att jag vill knyta fast allt i snören för att veta vart saker och ting finns, det kan inte vara svårt att förstå...

HATAR NÄR HAN GÖR SÅHÄR!!! Varför måste han vara elak jämt??? Tror han att det leder till att jag ska vilja stanna här?

Usch... Nu blev jag trött och tappade lusten. Ska se om jag kan skicka kontoutdragen, eller åtminstone skriva av mig någonstans på något sätt. Hade jag valmöjligheten skulle jag bli Hulken och bära mitt möblemang och allt annat till nya lägenheten senast imorgon. Men jag är inte Hulken. Jag är bara jag...









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar