Gjorde nyss ett test där utslaget gav 34 av 40 möjliga. Det säger ingenting egentligen. Men det bekräftar mina misstankar och min dotters pappas olämplighet som förälder. För t.o.m. hon reagerar på hans brist på empati och att han inte bryr sig om när de visar fattiga, svältande, krigsdrabbade människor på TV. Fast det kan ha andra orsaker. Det finns tusen olika skäl till varje specifik sak jag reagerat på, men om han hatar, föraktar, misstror och ser mig som helt värdelös - varför har han inte gjort sig av med mig för längesedan? Det var inte på allvar från början, så han hade aldrig behövt stanna!
Jag tänkte skriva ned citat från en bok, men jag blir så fylld av obehag att jag inte klarar det. Imorgon ska jag åter igen se efter möjligheterna att låta honom få genomgå den långa utredning som krävs för att fastställa om jag har fel. Jag hoppas att jag har fel, men jag tror att jag har rätt. Men han är så felfri att han fram till nu inte haft några invändningar. Jag hoppas han ställer sig lika positiv till det här framöver... Inte för att det går att bota eller medicinera bort, men för att ha lagligt starkare skäl att undvika all kontakt med honom. Både när det gäller mig som vår gemensamma dotter. Usch... Jag vill spy!! Och det tog mig 16 jävla år att förstå?!
"Ingen är så blind som den som inte vill se"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar